Del 11: Utvärdering av projektet

I rapporten tog vi även med utvärdering av projektet, och syftet för det är för att se vad som kan förbättras inför liknande uppgifter i framtiden. Först skulle Emil och jag göra en gemensam utvärdering, och därefter en individuell, så när vi gjorde den gemensamma utvärderingen, så tog vi hjälp utifrån dessa frågeställningar:

 

•    Nådde vi de uppsatta målen? - Ja det gjorde vi; vi lyckades lämna in rapporten och göra den muntliga presentationen i tid, och vi lyckades besvara frågorna som vi hade från början, så som hur man startar ett café, vad är viktigt att tänka på o.s.v.Men det viktigaste målet; att förstå hur eget företagande funkar, har varit målet som vi är mest nöjda med att ha nått.

•    Vad gick bra respektive mindre bra i arbetet? - Det som gick mindre bra var att vi inte riktigt följde schemat och planeringen konstant så som vi hade velat från början, och det fick jobbiga följder bl.a. att under sista tiden av rapportskrivningen så pressades mycket fram snabbare än normalt, och lidande blev blogg inläggen eftersom de blev försenade. Men det som gick bra var att vi lyckades utnyttja våra lektionstillfällen till att jobba på projektet, och det blev mycket gjort. Även samarbetet funkade väldigt bra - vi lyckades ju slutföra uppgiften.

•    Höll vi tidsplanen? - Japp, rapporten och den muntliga presentationen blev i alla fall inlämnade i tid.

•    Hur fungerade styrningen av projektgruppen? - Också ganska bra, kanske jag tog över ledningen lite i slutet, men för övrigt funkade det.

•    Hur fungerade samarbetet inom gruppen och utåt mot uppdragsgivaren (läraren)? - Samarbetet fungerade väldigt bra, och även med vår lärare Tor-Björn som hjälpte oss när vi behövde det.

•    Hur fungerade mötena? - Våra möten på torsdagar var väldigt effektiva, i alla de flesta.

•    Blev resultatet det vi förväntade oss? - Ja, vi fick fram resultatet vi ville ha fram eftersom vi la ner mycket tid och energi på att få en lyckad projekt.

•    Vilka förändringar i arbetssätt krävs för att det interna arbetet ska flyta bättre i framtida projekt? - Det som vi gjorde fel var att vi underskattade tiden lite för mycket, så vi följde inte schemat som vi borde ha gjort och därmed hamnade vi efter i mycket. För att inte stressa fram något så gäller det att verkligen följa schemat och ta vara på tiden. Även att alla de inblandade tar ansvar för att få projektet att funka och slutföra den, då kommer arbetet garanterat flyta på bättre.

 

Min egen utvärdering:

Efter den gemensamma utvärderingen så gjorde jag min egna utvärdering och hur jag tyckte att arbetet gick;

 

•          Blev resultatet det jag hade tänkt från början? - Japp det blev det, jag blev väldigt nöjd.

•          Vilka insatser har jag själv gjort och hur har de bidragit till det gemensamma resultatet? - Jag tycker att jag gjorde mycket för att få arbetet att funka, och jag är nöjd med mina insatser för att fram resultatet.

•          Vilka förbättringar i mitt eget arbetssätt kan jag se att jag kan göra inför nästa gång jag arbetar i ett större projekt? - Att verkligen följa schemat och ta vara på tiden för att inte bli pressad i slutet.

•          Vad har du lärt dig? - Den här uppgiften har verkligen varit lärorik, och när jag har skaffat erfarenheter som kommer följa med mig i livet. Jag har även utvecklat mer min samarbetsförmåga, och fått mer förstående för hur entreprenörskaps tänkande funkar, och lärt mig nya sätt att arbeta på. Jag tycker även att det har varit en mycket rolig uppgift, förhoppningsvis får jag chansen att arbet med ett liknande projekt, jag tycker även att det hr varit roligt att arbeta med Emil. Man kan undra ifall det här projektet skulle kunna göras verklighet av i framtiden; man får i alla fall lust för det…

 



Del 10: Redovisa projektet

Projektet skulle in den 3e maj, och eftersom under hela den tiden jobbade vi på och skrev rapporten, så skrev vi inte i bloggarna. Vi lyckades lämna in rapporten i tid, och även göra den muntliga presentationen, så nu när allt äntligen är klart, så har vi tid att skriva i bloggarna, så allt som kan skrivas nu är hur allt gick.

 

 

Presentation av den skriftliga rapporten:

Rapporten blev ca 25 sidor lång (inkl. försättsblad, innehållsförteckningar och källhänvisningar), och vi började först med att förklara syftet med projektet, målen och hur planeringen gick till. Därefter följde delarna där vi presenterade all information vi samlat, bearbetat materialen, och redovisade uträkningarna. När vi hade gått igenom all genomförande och insamling, så presenterade vi caféet på ett mer "säljande" sätt (vi låtsades som att vi presenterade idén med caféet inför en långivare). När alla delar var klara, så presenterade vi slut resultaten och redovisade hur vi kom fram till de. Därefter gick vi igenom ifall vi nådde målen, och utvärderade till slut hela projektet.

 

Den muntliga redovisningen:

Blev ca 10-15 min lång, och vi hade gjort en liten förenklad version av den skriftliga rapporten på Powerpoint. Vi utelämnade vissa små detljer, men eftersom vi presenterade inför gruppen, så skulle det ha blivit för långt. Vi presenterade torsdagen den 16/5.

 

Checklista:

·      Innehåller rapporten alla delar? - Japp, vi tog med precis alla delar som vi jobbat med under dessa månader.

     ·      Hur disponerades presentationen? - Vi delade in i flera kapitlar som följde den ena efter den andra, och på så sätt skapades det en röd tråd.

·      Utnyttjas flera sinnen hos dem som lyssnar? - Vi använde både hörseln och synen.

·      Har vi tänkt på det personliga framträdandet? - Egentligen bara lite, eftersom vi hann inte riktigt gå igenom det noga och vi var lite nervösa.



Del 9: Marknadsföring:

Nu när alla beräkningar var gjorda, och vi behöver många kunder för att caféet ska funka, så var marknadsföringen en mycket viktig del. Så vi började med att brainstorma fram idéer och skrev ner en lista på vad som ska ingå i vår marknadsföring:

 

 

•    Vilka konkurrensmedel kommer att bli viktigast?

– Coffehouse by George

– Espresso House

•    Vilken servicenivå ska vi ha i caféet? Ska vi ha bordsservering eller sälja över disk?

– Bordsservering när kunder ska äta där, och över disk när de ska ta med hem.

 

•    Hur ska vi göra för att skapa goda kundrelationer?

– De som jobbar i caféet ska gå en kurs i hur man behandlar väl kunderna och hur man ska vara så professionell och respektfull som möjligt. Med det bidrar uniformerna, det ser bättre ut. De anställda ska ha tålamod och förklara på ett snällt sätt för kunderna ifall de inte förstår menyn. Även konflikter behandlas på en ett professionellt sätt, och de anställda ska gå runt och fråga kunderna hur de har det och ifall de är nöjda. När de går så önskar man de "hjärtligt välkommen åter".

•    Vilka aktiviteter ska ingå i marknadsföringen?

– Klubberbjudanden, och då och då kampanjer under en viss tid t.ex. en kaffe för 25 % kr mindre.

 

•    Vilka online-medier ska ni använda er av i er marknadsföring? Beskriv hur ni tänker er detta.

- Facebook, Twitter, annonser på livsmedel sidor.

•    Gör en kampanjplan för de första månaderna.

- Flygblad, inbjudningslapp, små annonser på tidningar t.ex. expressen,

 

 

 

Så här ser även den ungerfärliga prislistan ut, och ett exempel på hur reklamen kan komma att se ut;

 

 

 

 

 

 

 

 

Checklista:

• Hur ska produkterna framhållas? - Som nyttiga och ekologiskt certifierade.

• Är platsen bättre än konkurrenternas? - Inte än de största, men bättre än många.

• Ska vi framhålla priset? - Japp

• Vilken typ av reklam ger bäst effekt? -  Synliga och kreativa som fångar folks intresse

• Hur kan vi använda online-medier i marknadsföringen? - Många online-medier ska användas

• Hur viktig är den personliga försäljningen? - Väldigt viktigt

• Bestäm målgrupp. - Främst tonåringar och vuxna, även äldre

• Bestäm budskap. - "Att äta bra med gott samvete"

• Bestäm medier. - Har redan gjorts.

• Utforma reklamen. - Ett exempel är bilden

 



Del 8: Planera ekonomin

Efter att vi gjorde en kostnadsberäkning och tog fram nödvändig försäljning, så var det dags att göra en ekonomisk plan för vårt projekt, så vi gjorde en resultatsbudget;

 

 

 

 

 

 

 

Försäljningen har vi tagit från de två olika resultatskalkylerna vi gjorde i förra delen, och satt ihop de tre första månaderna med de resterande nio. Utbetalningar är de kostnaderna som vi måste betala varje månad. Fast de tre månaderna går back, så tror vi att de resterande 9 månader kommer jämna ut det hela och det kommer gå med en vinst i slutet av året.

 

Därefter gjorde vi en likviditetsbudget för det första halvåret, men vi gjorde istället för 8 månader, eftersom det skulle behöva ta 8 månader tills caféet får ut mer vinst, och då kommer alla summor vi hamnat efter, kunna betalas.Så budgeten visar att likviditeten går ihop efter dessa månader, men även om något går fel, så har vi ändå 65 000 sparade;

 

 

 

 

 

 

 

Håller affärsidén på marknaden?

Vi tycker att både resultatsbudgeten och likviditetsbudgeten visar att så småningom kommer caféet gå i vinst, och eftersom det finns stor efterfrågan så håller den på marknaden. Vi behöver inte heller ta ett lån, utan startkapitalet räcker - i alla fall första året.

 

Checklista:

·         Är bedömningarna av intäkterna realistiska? - Ja, eftersom vi tycker att antalet kunder är realistiskt eftersom caféet ligger i centrum, och det som kunderna handlar för, är normalt.

·         Har vi fått med alla kostnader? - Ja, det las ner mycket tid för att skriva ner allt som behövdes.

·         Hur stort blir budgeterat resultat? - Det visar budgeterna.

·         När kan vi räkna med att inbetalningarna från kunderna börjar komma? - Redan första månaden.

·         Hur stora inbetalningar får vi från lån? - Inga, för vi behöver inte låna.

·         Hur stor är vår egen insats? - Väldig stor.

·         Har vi fått med alla utbetalningar i likviditetsbudgeten? - Japp.

·         Räcker de likvida medlen eller behöver vi låna mer? - De räcker

 

Del 7: Ekonomi

Är projektet lönsamt?

Kostnads behovet var mycket större än vad vi trodde (i alla fall för första månaden), så det påverkar verksamhetens kostnader. Vi var oroliga ifall vi behövde låna senare, och om projektet skulle bli lönsamt, så vi beräknade fram en resultatskalkyl för att se ifall vi behövde lån.

 

Att göra en resultatskalkyl:

Det är väldigt viktigt att göra en noggrann resultatskalkyl eftersom vi ville veta ifall caféet skulle ge ett acceptabelt resultat, och innan vi gjorde kalkylen så behövde vi först svara på ett par frågor:

•    Hur många kunder per dag tror vi att vi får?

•    Hur mycket handlar de för i genomsnitt?

 

•    Gör ett enkelt arbetstidsschema för företagets anställda.

•    Beräkna personalkostnaderna för ett år.

•    Vilka olika kostnadsposter tror ni att caféet kommer att få?

Efter att vi hade besvarat på de frågorna så kunde vi göra kalkylerna:

 

 

 

Anledningen till att vi gjorde 2 olika kalkyler var för att vi märkte att de första månaderna skulle vi gå back p.g.a. kostnaderna från första månaden, men efter kampanjplanen så tyckte vi att det var realistiskt att efter 3 månader skulle vi gå i vinst.

 

 

 

 

Vilken är lägsta volymen?

Vi beräknade att lägsta volymen skulle vara att få in minst 36 kunder som handlar för mellan 40-60, för att försäljningen skulle gå väldigt jämt ut. Kunder som vi behövde få in per år skulle vara minst 21 000 för att verksamheten skulle gå plus minus noll. Vi tyckte att det är realistiskt att uppnå antalet kunder eftersom vårt café ligger i centrum där det rör sig mycket folk, och efter kampanjplanen så kommer det komma in fler kunder.

 

Checklista:

• Hur stora är intäkterna? - Syns i kalkylen

• Hur stora är kostnaderna? - Kalkylen

• Har vi räknat ut värdeminskningen rätt? - Japp

• Har vi räknat ut personalkostnaden rätt? - Japp

• Är vinsten tillräckligt stor?• Är det realistiskt att vi kan uppnå nödvändig försäljning? - Japp på båda

 

Del 6: Vilka resurser behövs?

Nu när vi hade gjort en förundersökning på allt, så är det dags att genomföra arbetet på allvar. Nu skulle vi kolla vilka resurser som vårt café behöver, och hur mycket det skulle kosta. Den här kapitlet kom att bli den mest komplicerade hitills eftersom det var mycket information som samlades in och behövdes sorteras. Men innan vi skrev inventarie listan, så letade vi efter en lokal som vi ville skulle vara stort och ligga i stan. Efter flera veckors letande så hittade vi äntligen den mest perfekta på hemsidan http://www.nextor.se/. Det var efter att vi hittade lokalen som vi äntligen kunde skriva inventarie listan:

 

 

Hur mycket behövs lånas?

Nu när vi hade räknat ut kostnaden av alla inventarier vi behövde så behövde vi räkna ut ifall vi behövde låna eller om vårt kapital på 220 000kr skulle räcka. Vi la även in personalkostnad (vi bestämde oss för att anställa 1 person från början) och produktkostnaden. Kostnaden för den första månaden blev 220 000 - 122 159 = 97 841kr. Så första månaden blev det över och vi behöver inte låna, men frågan var ifall vi behövde låna resten av året? Det skulle vi ta reda på i första kapitlet men än så länge behövde vi inte låna.

 

Hur ska verksamheten finansieras?

Vi ville verkligen inte ta ett lån eller något liknande, så ett annat sätt att finansiera verksamheten förutom egna speciella tjänster inom caféet, så tyckte vi att sponsring skulle vara något aktuellt för oss ifall det behövdes.

 

Checklista:

•  Hur mycket personal behövs? - Till att börja med så 1 person, det kommer bli fler sen när vinsten ökar.

•  Finns all kompetens? -  Ja, till att börja med så kommer det vara den anställde, Emil och jag, så till att börja med är tillräckligt.

•  Vilka investeringar behöver vi göra? - I maskiner, produkter, lokal, inredning, teknikprylar, kökstillbehör, städutrustning m.m.

•  Hur mycket kapital behövs för att klara investeringarna? - Än så länge så räcker vårt kapital på 220 000kr.

•  Hur stort blir lånebehovet? - Inget än så länge.

•  Vilka varor behöver vi dagligen köpa in? - Produkter så som mjölk, mjöl o.s.v.

 

-  Vilka leverantörer ska vi anlita? - Flera olika, eftersom vårt ekologiska sortiment kräver olika saker från olika leverantörer.

 

Del 5: Samarbete och problemlösning

För att klara av projektet i tid och att den är välgjord, så krävs det att vi följer schemat vi skrev . Dessutom måste vi alltid kontrollera att det finns förutsättningar för vår affärsidé att lyckas, och samarbeta väl för att arbetsprocessen ska fungera. Men eftersom vi är bara två personer i gruppen så behövs inte särskilt många och strikta gruppregler, men om det skulle dyka upp problem i gruppen så kan vi lösa det genom att ta hjälp av de gruppregler som bestämts;

Gruppregler:

·         Mötesdag: Vi har bestämt att varje torsdag ska vi jobba vidare på projektet och skriva delarna. Det ska även skrivas i loggboken varje torsdag för att hålla koll på vart vi ligger.

·         Närvaroplikt: Det är på torsdagar som vi arbetar på vårt projekt, så helst ska båda vara här på torsdagar, och om någon av oss blir sjuk, så meddelar vi den andre i tid så den andra fortsätter jobba.

·         Arbetsinsats: Båda har kommit överens om att arbeta lika mycket på projektet och att båda ser till att arbetet blir välgjort och i tid.

·         Ledningsmodell: Vi går utifrån schemat som vi skrev på del 3, så vi håller koll på vilken del vi ligger på och när den ska vara klar. Sen så har vi även en loggbok och mina anteckningar som hjälper oss att hålla reda på vart vi är.

·         Konfliktlösning: Eftersom vi inte haft någon konflikt så kan man inte direkt säga hur vi skulle lösa det förutom att prata ut om det. Om det uppstår något problem så tar vi itu med det då.

Mötesteknik:

För att få mycket mer effektivare möten på torsdagar så måste det planeras mer. Först och främst så måste delen som ska vara färdig, ska vara klar innan lektionen, så att man bara behöver lägga upp den, och spendera resten av lektionen med att gå igenom loggboken och påbörja nästa del, så vinner vi tid. Det är nog dags att göra det.

Nätverk:
För tillfället behövs egentligen inga flera personella resurser som inte finns i vår egna projektgrupp, förutom min kompis Fatima som hjälper oss att rita fram logotyper, skisser och sådana grejer. Men i och med att projektet blir mer och mer komplicerat så kan det komma att bli aktuellt att få ett större nätverk, så den här frågan lämnas öppen för eventuella förändringar.

Checklista: Samarbete
• Bestämt om alla måste vara närvarande?
• Ska vi rapportera när vi inte kan komma?
• Hur mycket som vi ska arbeta?
• Vem som ska bestämma?
• Hur vi löser konflikter?
• Hur vi ska göra våra möten effektiva?
• Vilka resurser som saknas i gruppen?
• Vilka personer kan bidra till vårt arbete?
• Hur vårt nätverk ser ut?

Del 4: Undersöka förutsättningarna

Både vecka 5 och 6 har vi undersökt ifall det finns förutsättningar för att lyckas med vår affärsidé, samtidigt som vi vid sidan om har gjort en fältuppgift.
Vi har tagit reda på ifall det finns en marknad för vår idé genom en liten enkätundersökning. Här är resultatet:






Personer   Vilket är max priset?                  Sammanfattningsvis: Utifrån vår undersökning så ser
                                                                 det ut som att det finns marknad för¨vår produkt, folk
                                                                 verkar beredda att betala lite mer än vanligt och max
                                                                 priset verkar ligga mellan 40-50kr.
1                     35kr                                         


1                     30kr                                       

1                     40kr                                             

2                     20kr


2                     50kr


3                     45kr



 Sammanfattningsvis; Ska man satsa vidare på idén?

- Ja, det finns förutsättningar!


Hur stor är kundgruppen?

Vår huvudgrupp är främst tonåringar och vuxna (ca 20-60år), och eventuellt pensionärer (vi ska kolla igenom noggrant ifall vårt café är lämpligt för äldre människor beroende på vårt tema och sådant.)
Enligt http://www.statistikomstockholm.se/index.php/detaljerad-statistik så är befolkningsmängden cirka:


15-19år:                                     20-64år:                                         ev. 65+:

35 201st                                 557 149st                                           83 726st


= 592 350 personer (+83 726)



--> Sammanfattningsvis är det en stor kundgrupp (så klart räknar man inte in alla!)

Vilka är konkurrenterna och hur agerar de?
Det är alla caféer runt omkring, särskilt de stora kedjorna och caféerna som kommer finnas på samma plats när vi valt en lokal. Gemensamt för alla caféer är att de försöker hålla så låga priser som möjligt men samtidigt ha råvaror av kvalité. Alla har olika utbud av varor, och deras erfarenhet av branschen hjälper de längs vägen. De redan kända och populära caféer är beroende av sina stamkunder, som är väldigt trogna, och de har råd med bra marknadsföring.


Checklista

•Tagit reda på om idén går att sälja?

• Max priset?

• Hur stor kundgruppen är?

• Vilka konkurrenterna är?

• Hur konkurrenternas sortiment ser ut?

                                                     Fältuppgift: Marknadsföring


Vid sidan om del 4 så skulle vi även göra en fältuppgift som gick ut på att kontakta ett företag i en specifik bransch som arbetar med varuförsäljning, tillverkning och/eller tjänsteproduktioner. Nu när vi ändå håller på med ett caféprojekt så bestämde Emil och jag att gå till Källströms Konditori i centrala Fridhemsplan och ställa frågorna där. Vi tog reda på följande:

- Vilka produkter har företaget?

 Bakelser, tårtor, smörgåsar och drycker.


- Vilka principer använder ni för er prissättning?

 Bageriet som de köper in från sätter priset, så det varierar ibland. De brukar inte höja priset, men om kostnaden är högre än vanligt för grädde och vete så blir de tvungna att höja det, så det beror på.


- Använder ni personlig försäljning?

 Ja, det står alltid en kassör/ska som tar betalt och ger service till kunderna som sitter där på caféet.

- Använder ni er av reklam? 

 Nej.


- Använder ni er av online-medier för er marknadsföring? 

 Nej.

- Vad använder ni då för marknadsföringsåtgärder? 

 Ingen alls eftersom caféet ligger så centralt att det det hela tiden går förbi människor så många går bara in. Sen brukar deras stamkunder rekommendera caféet till de som de känner och då får de in fler kunder. Dessutom har caféet funnits i 75 år, så det är ganska välkänt, så ingen marknadsföring behövs.

- Anser ni att ni har en bra plats för er verksamhet? 

 Ja, som sagt ligger det centralt och tack vare det så är det så de får in många kunder, utan marknadsföring.


- Vilka öppetider har ni? 

 Vardagar kl. 7-19, lördagar kl 9-17 och söndagar kl 10-17.



-Tycker ni att det skulle vara värt att betala mer för en finare inredning för caféet? 

 Ja självklart om det blir bättre för kunderna, men de tycker redan att det är mysigt.




- Skulle det blir värt för er att göra nybakat tills kunderna kommer?

 Ja, de gör redan det med smörgåsarna och kunderna uppskattar det mycket. Kanske de ska börja göra det med resten av varorna.



P.s. så var kassörskan mycket trevlig eftersom hon bjöd oss på varsin bulle! :)

Del 3: Organisera arbetet

Den här veckan har vi fått organisera hela arbetet; samlat ihop alla papper och bestämt en planering.

Projektledning: Emil och jag har bestämt att ledningen av projektet ska ske uppdelat, det vill säga att båda bestämmer lika mycket och båda tar lika mycket ansvar för projektet. Hela arbetet ska vara lika uppdelat mellan oss.

Protokoll eller loggbok: Flera frågor kommer behöva besvaras för varje gång innan man kan gå vidare med projektet, och för att hålla koll på vilka frågor som besvarats och hur långt vi kommit, kommer vi ha loggbok. Vi ska skriva i loggboken varje torsdag, och samma dag ska vi även lägga in delarna på bloggarna.

Att organisera information: För varje del så skriver jag detaljerade anteckningar för hand för att ha full kontroll över vart vi ligger och vårt arbete. Jag bevarar de dokumenten i en mapp, så jag ansvarar för att skriva de och uppdatera de. Emil ansvarar för att skriva i loggboken på datorn.

(Preliminär) Planering av projektet

Del 2: Utveckla en idé och skydda den

Till slut, efter mycket tänkande, har ett beslut tagits angående caféets namn, och det blev EcoMusic Café (E&M), för de ekologiska värderingar och musiktemat. Jag gjorde en sökning på Patent och registreringsverket och Allabolag.se, och namnet var inte upptaget. Faktum är att på hela Google finns det inget café som heter så! Då får det bli namnet.

Jag bad min kompis att hjälpa mig med att komma på ett logotyp för caféet eftersom hon är jätte duktig på att rita, så tillsammans håller vi på att arbeta fram en logotyp, men eftersom processen är på gång, så kommer logotypen lite senare. Eftersom det är mycket att tänka på (som färgtemat, känslan som ska förmedlas, stilen, bild) så kommer det ta en liten tid, men det kommer vara välgjort.


På Patent-och registreringsverket kan man registrera sitt varumärke, men det finns olika krav för att man ska kunna registrera, som att det måste ha en särskiljningsförmåga, d.v.s. att varumärket ska uppfattas som ett kännetecken för en viss tjänst, och det får inte vara förväxlingsbart. Varumärket måste även vara unik och inte vara lik en annan. Varumärket får inte heller vilseleda allmänheten, namnet får inte strida mot någon lag eller liknande, innehålla eller bestå av någon annans egenartade namn eller bilder, eftersom det kränker upphovsrätten.
Med det sagt, betyder det att EcoMusic inte skulle ställa till med problem.


För att registrera ett varumärke kostar:

- Via e-tjänst: 1 800 kr

- Via pappersblankett: 2 300 kr


På Patent-och registreringsverket finns även något som heter Designskydd, och det är ensamrätten för en design (form eller utseende) som man själv skapat till en produkt. För att få en designskydd krävs mycket; viktigast är skillnadskravet, och det är att designen är nytt och skiljer sig mycket från tidigare design. Designen måste även vara allmän tillgänglig, men inte vara hur lätt som helst att göra, så vem som helst kan göra det, d.v.s. särprägel.

Jag håller på att skriva ner olika idéer för att få designskydd, jag ska bara ta reda mer om designskydd, så jag avslöjar inte så mycket än, förutom att det har med cupcakes att göra. Jag återkommer med det här.



Checklista:

Kolla upp om någon i branschen har denna varumärke -- klart


Kolla att varumärket har särskiljningsförmåga -- klart


Kolla upp att det går att skydda varumärket -- klart